Idag när jag promenerade de sista 3-4 kilometerna hem och samtidigt passade på att spana efter fnösktickor (kommer ett separat inlägg om det sen) så gick jag dessutom och funderade på hur vi kan samla instruktioner och kunskap, i hantverksföreningen jag är med och driver, på något slags vettigt och tillgängligt sätt. Det vore så praktiskt om de som inte närvarar på en hantverkskväll kan läsa sig till kunskapen någonstans. Att samla kunskapen funkar också som minneshjälp för dem som faktiskt var med, men som inte minns alla steg. Jag tänkte bilder och text. Instruktioner steg för steg. Jag tänkte en pärm full med papper.
Jag tänkte krångla till det...
Sen kom jag på att vi kanske skulle ha en blogg istället (välkommen till 2000-talet, liksom). Det vore ju mycket lättare. Samtidigt kändes det fult att spontanstarta en blogg utan att snacka med de andra i styrelsen. Dessutom kände jag att jag inte ville begränsa mig till de hantverkstekniker föreningen håller på med. Jag gör ju så mycket mer än vad som går att göra med 8-åringarna...
Kanske var det jag själv som skulle starta en blogg? Om alla mina hundratals hantverksprojekt i olika tekniker? Visa världen vad jag kan? Och kanske kan även föreningsaktiviteterna vara med på ett hörn om medlemmarna önskar det?
Ett frö såddes, slog rot och nu spirar det första inlägget fram, i ljuset av vårvinterdagens (först vid lövsprickning kan jag gå med på att det är vår) sista solstrålar.
Jag har blivit med blogg.
Tryck gilla.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar